Kärt återseende

Vilket flyt, vi kommer till Dakhla kl 22 lokl tid. Innan midnatt så hade vi fått tag i ett boende, fixat transport till Motel Barbas och fått tag i kontanter. Det blev en ”privat” taxi som körde ner oss (2x32 mil) för en ganska skälig summa.

Vi ställer klockan och innan vi visste ordet av så var vi framme vid Motel Barbas (vi somnade i bilen). Vi hoppar ut er bilen och bara några minuter senare så har vi träffat alla viktiga personer. De blir glada när vi kommer och vi känner oss riktigt välkomna. Efter ytterligare några minuter så har vi hämtat motorcyklarna och konstaterat att allt var helt ok.

Batterierna var urladdade men i övrigt såg de ut som när vi lämnade dem. Nu har vi laddat, skruvat och provkört… härligt härligt.

Vi kommer att stanna på Motel Barbas någon dag extra… det är gott att ta igen sig efter en slitsam semester i Sverige. Det är helt perfekt här, vi får t o m skruva med våra motorcyklar inne i hotellet och dessutom är alla trevliga – vi känner numera chefen. Vilken skum känsla - tvätta/söla med vatten i öknen, rätt lyxigt.

Lite synd är det att motorcyklarna var totalt befriade från fett/olja (sedan tvätten i Sevilla). Att de stått inne i en fabrik där de spolar med saltvatten har inte varit helt bra men det får anses som en kosmetisk defekt.